Efter en lång period av återhållsam konsumtion börjar svenska hushåll återfå köplusten. Det märks både i konjunkturmätningar och i bolagens siffror. Frågan är om återhämtningen håller i sig eller om hushållens optimism kommer av sig när Riksbanken börjar höja räntan igen.
Konjunkturinstitutet (KI) är den statliga myndighet som analyserar Sveriges ekonomiska utveckling. I september steg deras barometer för femte månaden i rad. Tydligast var förbättringen hos hushållen, där måttet på hur de ser på sin egen och Sveriges ekonomi steg till 102,2 från 98,4, den högsta nivån sedan december 2021. Eftersom 100 är normalläget, alltså det historiska genomsnittet, är hushållen nu mer optimistiska än normalt.
Flera börsbolag ger stöd åt bilden. Boozt lämnade en omvänd vinstvarning, det vill säga ett förhandsbesked om att resultatet väntas bli bättre än marknaden räknat med, och höjde sina prognoser efter ett tredje kvartal med 16 procents tillväxt. Clas Ohlson ökade försäljningen med 19 procent i september och Vuxen Group växte med 27 procent i sitt senaste kvartal.
Börsbolag med stor exponering mot svenska konsumenter
I tabellen nedan har jag samlat börsbolag med stor exponering mot svenska konsumenter. Kolumnen till höger visar hur stor del av försäljningen som kommer från Sverige enligt den senaste kvartalsrapporten. I de fall där bolagen inte särredovisar Sverige har jag gjort en uppskattning, markerad med en asterisk.
Tänk på att alla bolag inte gynnas lika. Apotea säljer till stor del läkemedel och hälsoprodukter som hushållen köper oavsett konjunktur, medan renoveringar och större inköp hos Byggmax och BHG Group är sådant man gör först när man känner sig trygg.
| Bolag | Verksamhet | Sverigeandel |
|---|---|---|
| Apotea | Nätapotek | 98 % |
| BHG Group | Möbler och heminredning online | 69 % |
| Bokusgruppen | Böcker och pappersvaror | ~100 % |
| Boozt | Mode och livsstil online | 33 % |
| Byggmax | Byggmaterial | 70 % |
| Clas Ohlson | Verktyg och hemartiklar | 47 % |
| Kjell & Company | Elektroniktillbehör | ~65 % |
| Lyko | Skönhet online och i butik | >50 %* |
| Nelly | Mode online | 50 % |
| Rusta | Lågprisvaruhus för hem och fritid | 45 % |
| Vuxen Group | E-handel inom sexuell hälsa | >50 %* |
För många av bolagen är hösten årets viktigaste period, eftersom hushållen handlar som mest efter sommaren och inför jul. Black Friday och julhandeln ger det fjärde kvartalet extra draghjälp.
Men det finns moln på himlen
Hushållens syn på sin ekonomi är ett kvitto här och nu. En högre ränta är en faktura som ännu inte har kommit.
Riksbankens egen prognos är att styrräntan når omkring 2,4 procent under hösten 2027, motsvarande två till tre höjningar från dagens 1,75 procent. Mycket pekar på att vi får en höjning vid nästa räntebesked den 4 november.
Finansmarknaden räknar med en högre nivå, omkring 2,9 procent i slutet av 2027. Det bygger på vad de som handlar med räntor just nu tror att styrräntan kommer att bli i framtiden. Skulle de få rätt kan den rörliga bolåneräntan nå ungefär 3,8 procent vid slutet av 2027, vilket hade satt ordentlig press på konsumenten. Men kom ihåg att detta är prognoser, inte ett facit, och mycket kan hända.
Hushållens köplust kan sättas på prov igen
Bostadsmarknaden ger en fingervisning om hur snabbt stämningen kan förändras. Bostadspriserna steg i september och nådde rekordnivåer i Stockholm. Min bild är att många har avvaktat med att köpa eller byta bostad under de senaste årens tuffa ekonomiska klimat. När läget nu känns lite ljusare passar fler på att göra slag i saken. Men om räntorna börjar stiga igen kan kalkylen snabbt förändras och optimismen vända, vilket kan påverka hushållens vilja att konsumera.
En analys från KI visar att bostadsägare tenderar att försämra synen på sin ekonomi snabbare när räntorna stiger än de återfår sin positivism när räntorna sjunker, även vid samma inkomst. En ränteuppgång kan alltså påverka konsumtionen både genom högre boendekostnader och genom att hushållen blir mer försiktiga. Räntechocken 2022 och 2023 ligger dessutom färskt i minnet.
Samtidigt är det framför allt hushåll med högre inkomster som har blivit mer positiva till sin ekonomi. Bland hushåll med lägre inkomster har förbättringen varit betydligt svagare. Skillnaden mellan grupperna är den största sedan 1998. Konsumentåterhämtningen är med andra ord inte nödvändigtvis lika bred som den övergripande barometern kan ge intryck av. Och om räntorna stiger igen kan även de mer optimistiska hushållen bli försiktigare.
Min syn på saken
Många av bolagen har potential att leverera starka rapporter för det tredje kvartalet. Konsumenterna är mer optimistiska och det finns redan tecken på att efterfrågan tar fart. Men starka rapporter i närtid behöver inte betyda att aktierna är köpvärda, särskilt om börsen redan räknar med en återhämtning.
Bolagen skiljer sig dessutom åt på flera sätt, från vilka produkter de säljer och hur konjunkturkänsliga de är till hur ledningen presterar och hur konkurrensen ser ut. En muntrare svensk konsument gynnar därför inte alla i samma utsträckning.
Jag vill framför allt följa hur hushållen anpassar sin konsumtion när räntorna börjar stiga igen. Det blir ett test på hur uthållig återhämtningen faktiskt är. När bilden klarnar vill jag analysera bolagen närmare och se om några platsar i portföljen. Kanske dyker det upp bättre köplägen under 2027, när vi vet mer om hur hushållen hanterar högre räntor.
Nyfiken på mer från Filip?
Då tipsar vi om att följa honom på X.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Investeringar kan både öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.
