Så kom Bitcoin till

Finanskrisen 2008 inleddes när stora, amerikanska banker förlorade enorma summor på grund av riskfyllda lån. En del av lösningen på krisen var att trycka upp stora mängder pengar för att rädda bankerna – en typ av manipulering av valutan. I samband med detta väcktes frågan om det skulle vara möjligt med en valuta som inte gick att just manipulera.

2008: Tanken bakom Bitcoin presenteras

2008 publicerade pseudonymen Satoshi Nakamoto dokumentet ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” där ett nytt system för pengar beskrevs. Det nya systemet krävde inga banker, skulle gå att ses och verifieras av alla och, sist men inte minst, skulle ingen kunna kontrollera systemet på egen hand. Ett teoretiskt pengasystem som inte skulle gå att manipulera var därmed fött.

2009: Bitcoin föds

Året senare, i januari 2009, lanserade just Satoshi Nakamoto den första versionen av Bitcoin, som började användas av personer som gillade idén bakom valutan. Att bara investera i en helt ny valutatyp kan ses som riskfyllt, men de som valde att göra det litade troligtvis på idén för att de själva kunde se koden och verifiera transaktioner, och därigenom kontrollera att ingen fuskade.

Blockchain – tekniken bakom krypto

Kryptovalutor bygger på en teknik som heter blockchain (blockkedja). Blockchain gör det möjligt att lagra information på ett säkert sätt utan att någon enskild person, organisation, företag eller riksbank har möjlighet att manipulera den. Det är med andra ord en teknik som används för att se till att kryptovalutan är såväl decentraliserad som transparent, vilket var ett av grundsyftena bakom Bitcoin.

Så fungerar blockchain

Som namnet antyder: Tänk dig en kedja bestående av olika block. Varje block är som en sida i en digital loggbok och innehåller information, exempelvis vem som har skickat pengar till vem.

Varje gång en transaktion görs, skapas ett nytt block där det framgår vem som har gjort transaktionen, till vem transaktionen gjordes, samt hur stor den var. Det nya blocket kopplas ihop med det föregående blocket i kedjan. När ett nytt blogg har lagts till i kedjan går det inte att ändra eller tas bort, vilket gör systemet svårt att manipulera.

Kedjan är decentraliserad, det vill säga att ingen enskild person, organisation, företag eller riksbank äger den. Istället hjälper tusentals datorer runt om i världen åt med att verifiera, och spara ner, den senaste versionen av kedjan. Om någon skulle försöka manipulera den skulle det med andra ord märkas direkt, eftersom så många kopior av den riktiga versionen finns nedsparade.

Blockchain som fundament för andra tjänster

Blockchaintekniken är inte bara något som är centralt för att en kryptovaluta ska fungera. Det finns också tjänster och produkter som i sig bygger på blockchain, och som därför är beroende av en viss kryptovaluta. Exempel på detta är till exempel NFT:er (Non-Fungible Tokens). Det är digitala kvitton som visar att du äger originalet till något, till exempel en bild eller ett samlarobjekt, trots att det finns kopior av verket på nätet.

Så skapas nya mynt

Du kanske har hört talas om mining? Så kallas själva processen där nya mynt inom en kryptovaluta framställs. Kortfattat innebär mining att kraftfulla datorer runt om i världen löser svåra matematiska problem.

När en transaktion med en kryptovaluta sker måste dess nätverk se till att transaktionen är giltig. För att göra detta tävlar datorer, så kallade miners, om att lösa ett komplicerat matematiskt problem som bekräftar transaktionen i fråga. Datorn som först löser problemet får lägga till ett nytt block till blockkedjan, och blir också belönad med nya mynt.

Sugen på att börja med mining? Då räcker tyvärr inte en trött gammal PC särskilt långt. Istället behöver du en mer kraftfull dator, gärna en som är specialiserad för mining. Den är byggd för att utföra så kallade hash-beräkningar, det vill säga beräkningarna som används för att lösa de svåra matematiska problemen, extremt snabbt. Nackdelarna med en sådan är dels att de inte kan användas till annat än just mining, samt att de drar väldigt mycket ström.

Maxtak på Bitcoin: 21 miljoner stycken

När det gäller Bitcoin är det inbyggt i själva valutans kod att det kan att finnas max 21 miljoner mynt. För att se till att fler än så inte tillverkas kommer systemet automatiskt att stoppa skapandet av nya mynt när gränsen nåtts. Den här gränsen kan inte ändras av en enskild person, utan kräver att hela bitcoinnätverket går ihop och godkänner en förändring i koden.

Inte nog med att antalet mynt är begränsat – det är även takten för hur snabbt de kan tillverkas. Som nämnt belönas miners med nya mynt när de löser ett block. Storleken på denna belöning halveras ungefär vart fjärde år: De första åren fick man 50 bitcoins om man löste ett block, efter första halveringen fick man sedan 25 bitcoins för en lösning. I skrivande stund (2025) är vi inne på den fjärde halveringen vilket ger 3,125 bitcoins om din dator lyckas lösa ett block. Halveringsprocessen kommer att fortsätta tills runt är 2140, då en lösning kommer att generera 0,00000001 bitcoin. När halveringen blir mindre än så kommer inga fler bitcoin att kunna skapas.

Så bestäms en kryptovalutas värde

På samma sätt som med andra valutor är kryptovalutor värda något när det finns en överenskommelse där människor tror på, och använder, dem. Kryptovalutor är värda olika mycket, och den enskilda valutans värde bestäms dels av dess användningsområden, men också av tillgång och efterfrågan.

Användningsområden för krypto

Olika kryptovalutor används för olika saker: vissa för olika typer av betalningar och transaktioner, andra för att till exempel se till att själva blockkedjetekniken fungerar. Ju fler som använder valutan till något, desto större nytta har den. Det är en förutsättning för att dess värde ska kunna öka.

Tillgång och efterfrågan

Precis som med andra investeringar, som aktier eller guld, bestäms priset för en kryptovaluta av hur många som vill köpa respektive sälja valutan: Om fler vill köpa än sälja stiger priset, medan priset faller om fler vill sälja än köpa.

Så investerar du i krypto

Du kan investera i krypto genom att köpa den faktiska valutan, eller genom att handla värdepapper vars utveckling följer kryptovalutan du har valt. Det senare görs genom att investera i krypto-ETP:er (certifikat).

Så köper du faktisk krypto

När du investerar i riktig krypto innebär det att du köper den faktiska valutan. Detta brukar inte gå att göra hos din vanliga bank eller investeringsplattform, så för att göra det behöver du öppna ett konto på en kryptobörs. Här är det viktigt att du gör hemläxan och väljer en börs med gott rykte och säker inloggning.

När du väl har investerat behöver du välja hur du ska förvara din krypto. Antingen kan du låta den ligga kvar på börsen, vilket förvisso är enkelt men mindre säkert, eller flytta den till en egen digital plånbok som du själv har kontrollen över. Här finns dock otaliga historier om hur personer har tappat, eller glömt, bort sina nycklar (lösenord) till sina digitala plånböcker, och därmed tappar tillgången till sin krypto – och därmed missar eventuell avkastning.

När du investerar i faktisk krypto måste du också tänka på att redovisa dina transaktioner till Skatteverket. Eventuell vinst beskattas som kapitalinkomst (30 %).

Fördelar med faktisk krypto

• Du äger din krypto själv, och kan därmed använda den som till exempel betalningsmedel

• Du är inte beroende av någon emittent (det vill säga företaget bakom en ETP)

• Du kan handla 24/7 – även när börsen inte är öppen

Nackdelar med faktisk krypto

• Du är själv ansvarig för att förvara din krypto säkert – om du tappar plånbok eller nyckel så tappar du tillgången till din kryptoinvestering

• Du behöver själv rapportera in ditt innehav till Skatteverket och deklareringen sker manuellt

Så köper du krypto-ETP:er

När du investerar i kryptocertifikat (ETP:er) äger du inte den faktiska kryptovalutan, utan ett instrument vars utveckling följer en viss kryptovalutas upp- och nedgångar. Till skillnad från rena kryptovalutor handlas krypto-ETP:er på reglerade börser. Det gör att du kan köpa och sälja dessa precis som vanliga aktier och fonder: på ditt vanliga ISK.

Precis som aktier och ETF:er handlas ETP:er på reglerade börser och följer finansiella regelverk, vilket innebär en trygghet för dig som kund. En nackdel jämfört med att investera i riktig krypto är att du inte äger själva valutan, och alltså inte kan använda den som till exempel betalmedel. Positivt är dock att krypto-ETP:er som ligger på ISK eller Kapitalförsäkring beskattas på samma sätt som andra investeringar på ett ISK, och alltså inte medför manuellt deklarationsarbete.

Fördelar med krypto-ETP:er

• Krypto-ETP:er handlas, precis som aktier och ETF:er, på reglerade börser vilket medför ökad trygghet för dig som kund

• Du kan handla ETP:er på ditt vanliga ISK

• Vid handel på ISK eller KF skickas dina uppgifter automatiskt till Skatteverket – ingen manuell rapportering krävs

Nackdelar med krypto-ETP:er

• Du äger inte själva valutan

• Precis som med fonder och ETF:er betalar du en årlig procentuell förvaltningsavgift

• Krypto-ETP:er kan endas handlas under börsens öppettider

SAVR erbjuder handel av ett stort utbud av krypto-ETP:er där du kan investera i såväl de mest kända valutorna som Bitcoin, Ethereum, XRP och Solana, till mindre kända valutor. Läs gärna mer om vad krypto-ETP:er är och fungerar här.

Krypto: Säkerhet och risker

Precis som med alla investeringar medför investeringar i kryptovalutor risker. Krypto är ofta förenat med hög volatilitet, det vill säga att priserna kan svänga mycket på kort tid och att du kan få såväl hög avkastning som förlora ditt kapital.

Sugen på att komma igång?

Här kan du starta ett konto hos oss redan idag.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Pengar som investeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.