1. Allmän pension

Den allmänna pensionen är den första delen i pensionspyramiden, och utgör själva grunden för svenskarnas pensionssparande. I den allmänna pensionen ingår både inkomstpensionen och premiepensionen.

Alla som har någon form av inkomst (t.ex. lön, föräldrapenning, sjukersättning) får allmän pension: förenklat kan sägas att staten avsätter 18,5% av din inkomst varje år till din pension. Av dessa går 16% till den inkomstpensionen och resterande 2,5% betalas in till din premiepension. Premiepensionen kan du själv förvalta genom Pensionsmyndighetens hemsida. Om du inte gör något eget val förvaltas premiepensionen i Sjunde AP-fonden, även kallad soffliggarfonden eller SÅFA.

Detta innebär att ju längre du arbetar, och ju högre lön du har, desto högre allmän pension tjänar du ihop. Dock har den allmänna pensionen ett inkomsttak på 7,5 inkomstbasbelopp, vilket 2021 motsvarade en månadslön på 45 865 kr. Inkomst som överstiger det beloppet är inte pensionsgrundande vilket innebär att man bara få pension för lön upp till inkomsttaket.

2. Tjänstepension

Tjänstepensionen är den andra delen av pensionspyramiden, och är den del av din pension som din arbetsgivare betalar in. För de flesta utgör tjänstepensionen nästan hälften av ens pension efter att de slutat arbeta.

Alla arbetsgivare ger inte tjänstepension till sina anställda, men det är relativt vanligt. Om man har kollektivavtal på sin arbetsplats har man i regel också tjänstepension. Läs mer om tjänstepension här.

3. Privat pensionssparande

För de flesta blir pensionen relativt låg jämfört med den inkomst man fick som förvärvsarbetande. Därför kan det vara bra att ha ett privat pensionssparande, där man själv lägger undan pengar inför den stundande pensionen. För dig som saknar tjänstepension är det extra viktigt.

Vilken sparform passar för pensionssparande?

Du kan naturligtvis pensionsspara på ett sparkonto med förmånlig ränta. Det positiva med att ha sitt pensionssparande på ett sparkonto är att man inte tar några risker med pengarna – det du sätter in kommer du att få tillbaka, och förhoppningsvis med en del ränta. Det negativa är att det är ovanligt med sparkonton där räntan överstiger 1%, vilket innebär att pengarna inte kommer att växa särskilt mycket på ditt sparkonto.

Att ha sina pengar på börsen innebär alltid en risk, eftersom börsen går upp och ner. Historiskt sett har det dock lönat sig att ha långsiktiga sparanden på börsen istället för på ett sparkonto, eftersom börsen ökat mer än sparkontots ränta.

Vilken typ av konto ska jag ha till mitt privata pensionssparande?

Tidigare fanns det skattemässiga fördelar med att ha sitt privata pensionssparande i kontoformer avsedda för just pensionssparande. För många gäller detta inte längre: Om du har tjänstepension tjänar du inte längre på att ha ditt privata pensionssparande i IPS eller privat pensionsförsäkring, eftersom du på dessa kontotyper betalar skatt både på pengarna du sätter in, men också när du tar ut dem.

Om du däremot inte har rätt till tjänstepension, har du fortfarande avdragsrätt på privat pensionssparande och i IPS.

På ett investeringssparkonto (ISK) beskattas du inte när du plockar ut dina pengar till pensionen. Eftersom kontot schablonbeskattas varje år istället behöver du inte deklarera dina värdepappersaffärer, och inte heller betala någon skatt på vinster eller uttag. Läs mer om ISK här.

Hur ska jag lägga upp mitt pensionssparande?

När du ska lägga upp ditt pensionssparande kan det vara bra att utgå från hur lång sparhorisont du har – det vill säga hur lång tid du har kvar tills du ska börja plocka ut dina pensionspengar. Detta ger nämligen en indikation på hur stor risk du kan ta med dina investeringar. Det brukar sägas att ju mer tid du har för ditt sparande, desto större risk kan du ta.

Detta innebär att du som är ung kan ha en större del av ditt sparande i exempelvis aktiefonder, medan du som är äldre bör försöka minska risken genom att omfördela dina fonder och satsa på fler ränte- och indexfonder istället.

Det som är allra viktigast att tänka på när det gäller pensionssparandet, är att det aldrig är för tidigt att börja spara. Ju tidigare du börjar spara desto bättre. Dels på grund av att du förstås hinner lägga undan mer pengar än om du börjar sent, men också eftersom att ränta på ränta-effekten blir större med tiden.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Relaterade länkar:
Så funkar tjänstepension
Månadsspara i fonder
Så funkar ränta på ränta
Vad är ett investeringssparkonto (ISK)?