Följande text är skriven av vår VD Daniel Aarenstrup och vår sparekonom Sharon Lavie, och är publicerad som en debattartikel i SvD. Du hittar den här.

Det är hög tid att sätta stopp för banker, nätbanker och andra fondförmedlare som tar provisioner, så kallade kickbacks. För värdepappersinstitut gäller som huvudregel ett förbud mot att ta emot provisioner. Dagens regelverk ger dock utrymme för tolkning: för att få ta ut provision måste fondförmedlaren tillhandahålla konsumenten en extra tjänst, eller en tjänst på en högre nivå. Denna otydliga formulering innebär att bankerna tolkar regelverket olika och fortsätter ta ut fondprovisioner – vilket får effekten att långsiktiga sparare mister tusentals kronor på sikt.

Enligt Fondbolagens förening sparar så många som åtta av tio svenskar i fonder. Sedan de första fonderna introducerades på 50-talet har antalet aktörer på marknaderna blivit fler och fler, mycket tack vare ny teknik som skapar bättre kunderbjudanden och skärper konkurrensen. Men i vissa fall har det varit på bekostnad av spararen. Enligt lagen krävs det att distributören av fonder erbjuder konsumenten en extra tjänst, eller en tjänst på en högre nivå, för att väga upp den mottagna provisionen. En tjänst som exempelvis en fondgenerator baserad på några få frågor kan rimligtvis inte anses uppfylla kravet för att ta emot provisioner, nämligen att tillhandahålla kvalitetshöjande tjänster. Dessutom gör de flesta som köper fonder hela arbetet själva; bara 42 procent baserar sina fondval på rekommendation av rådgivare, vilket gör det helt orimligt att alla sparare ändå ska betala provision, utan att ha nyttjat en extra tjänst som exempelvis rådgivning. När en fond handlas går cirka hälften av fondavgiften till banken eller nätbanken. Detta innebär att ju dyrare fond som säljs till konsumenten, desto högre ersättning till distributören – utan att konsumenten egentligen får något proportionerligt större värde av tjänsten. På så sätt kan en redan aktivt förvaltad fond med högre fondavgift ge fonddistributören en provision som kan vara flera gånger högre än hos en indexfond med lägre avgift, trots att distributionen av den aktivt förvaltade fonden inte medför ökade kostnader.

I början på förra året meddelade Finansinspektionen att de vill förbjuda kickbacks på fondmarknaden, då de anser att ett sådant förbud är allra bäst för spararna. Det tycker vi också.

För en person som fondsparar 1 000 kronor i månaden kan det innebära tiotusentals kronor i förlorad avkastning på ett långsiktigt sparande. Provisionen är inte bara en engångsavgift utan dras under hela tiden spararen äger fonden, oavsett om avkastningen är positiv eller negativ. Det kan i värsta fall betyda att provisionen tas från spararens insatta kapital.

Många sparare är inte medvetna om att fondprovisioner ens finns, och enligt Fondbolagens Förenings Fondspararundersökning från 2020 så kollar endast 4 av 10 svenska fondsparare alltid upp fondens avgift innan de gör ett köp. Kickbacks är alltså ett upplägg som gynnar fondförmedlaren och drabbar den enskilda spararen, som betalar höga avgifter till den som enbart förmedlat fonden.

Även SVT Nyheter lyfte denna problematik i sin artikel ”Kontroversiellt avgiftsupplägg lönsamt för nätbankerna” där de rapporterar om nätbanker som har redovisat rekordresultat där stora delar av vinsterna kommer från avgifter via detta ifrågasatta upplägg. Granskningen visar att nätbankerna, precis som storbankerna de tidigare kritiserat, tjänar mer pengar ju högre fondavgifter kunderna betalar – avgifter som dessutom kan vara svåra att se och förstå för bankkunden.

I Nederländerna, Storbritannien och Schweiz är fondprovisioner förbjudna. Även i Norge har de flesta fondbolag nu slopat kickbacksystemet efter att Finanstilsynet hotat med totalförbud. Om fondprovisioner skulle förbjudas i Sverige och alla fonddistributörer hade behövt ställa om till en plattforms­avgiftmodell i stället, hade det blivit lika enkelt att jämföra fondavgifter som flygbiljetter. En naturlig priskonkurrens skulle uppstå, till spararnas fördel. Därför välkomnar vi Finansinspektionens tydliga ställningstagande om ett provisionsförbud och ser fram emot en mer transparent fondmarknad.

Nu efterlyser vi att regeringen visar handlingskraft och sätter ner foten för konsumentens bästa.

Daniel Aarenstrup
VD på SAVR

Sharon Lavie
Sparekonom på SAVR