Den stora skillnaden mellan aktier och aktiefonder är att en aktiefond består av flera aktier i många olika bolag, medan en aktie är en ägarandel i ett enda bolag. Som delägare i ett aktiebolag har du rätt till att ta del av bolagets tillgångar och resultat, däribland dess aktieutdelning, och du har rätt att delta på företagets bolagsstämma. Den vanligaste anledningen till att man köper aktier, brukar dock vara att man vill tjäna pengar.

Hur tjänar man pengar på aktier?

Kort sagt tjänar du pengar på aktier genom att aktiens värde går upp, så att du kan sälja den till ett högre pris än du köpte den för. Ytterligare ett sätt att tjäna pengar på sina aktieinnehav, är att ta del av deras utdelningar. Det kan vara bra att veta att alla aktier inte har utdelningar. Här kan du läsa mer om utdelningsaktier.

Olika typer av aktier

Det finns ett antal olika typer av aktier, där de vanligaste är stamaktier och preferensaktier. Stamaktier är de aktier som också brukar gå under namn som A-aktie, B-aktie, C-aktie eller D-aktie. När man pratar generellt om aktier brukar det vara just stamaktier man menar.

Vad är skillnaden mellan A- och B-aktier?

Det händer att ett företag har flera noterade aktier. Det rör sig ofta om att företaget erbjuder såväl A- som B-aktier, men det finns även företag som har C- och D-aktier. Vilken sorts aktie det rör sig om brukar framgå av aktiens namn.

Anledningen till bokstäverna är att det finns skillnader mellan olika aktietyper, och dessa bokstäver är ett sätt att skilja typerna åt. Det är upp till bolaget i fråga att bestämma dels hur många aktier av varje sort det ska finnas, men också vilka rättigheter de olika aktietyperna ger. Därför går det inte att säga att exempelvis en A-aktie alltid innebär en viss rättighet och en B-aktie en annan, eftersom det kan skilja sig från bolag till bolag.

Ofta har skillnaderna att göra med hur stor rösträtt du som aktieägare har på företagets bolagsstämma. A-aktier innebär till exempel ofta starkare rösträtt än B-aktier, som i sin tur betyder starkare rösträtt än C-aktier. Du har alltså olika mycket att säga till om på bolagsstämman beroende på vilken typ av aktie du äger.

Ofta kostar A- och B-aktier olika mycket. Det som ligger till grund för aktiekursen, det vill säga priset per aktie, är baserat på efterfrågan. Eftersom en högre rösträtt ger mer inflytande, brukar det innebära att A-aktien ofta är dyrare än B-aktien. Ofta finns det färre A- än B-aktier, vilket också gör att priset för en A-aktie brukar vara högre än för en B-aktie.

Huruvida du äger en A- eller B-aktie brukar dock inte vara avgörande för hur stor utdelning du får, eftersom aktieutdelningens storlek inte brukar skilja sig åt för de olika typerna av stamaktier.

Vad är preferensaktier?

En preferensaktie är en aktietyp som fokuserar på utdelning. Preferensaktierna har så kallad företrädesrätt, vilket betyder att de som äger en preferensaktie har rätt till utdelning före ägarna av stamaktier.

Preferensaktiernas ägare har företräde även om företaget skulle gå i konkurs eller genomgå en likvidation. Då har de rätt att ta del av företagets tillgångar före stamaktieägarna.

Ytterligare en skillnad mellan preferensaktier och stamaktier, är att preferensaktiernas utdelning brukar bestå av ett förutbestämt utbetalningsbelopp. Med andra ord är preferensaktiernas utdelning inte baserad på företagets vinst.

Preferensaktier kan innebära många ekonomiska fördelar jämfört med stamaktier, men det finns ett område där stamaktier väger tyngre: de har ofta högre röststyrka än preferensaktier.

Genom att erbjuda preferensaktier kan företag locka investerare som föredrar en stabil och förutsägbar utdelning framför en möjlig högre avkastning från stamaktier, som har mer osäker utdelning.

Vilken aktie ska du välja?

Vilken typ av aktie som passar dig beror på vad du är ute efter. En A-aktie ger vanligen mer att säga till om på en bolagsstämma än en B-aktie, men är samtidigt oftast dyrare. Å andra sidan brukar den allmänne småspararens röster inte väga så tungt på en bolagsstämma, då det ofta finns storägare med många röster. B-aktier har vanligen högre omsättning än A-aktier – det vill säga att de generellt är lättare att köpa och sälja, varför många småsparare föredrar dem framför A-aktier. För småspararen som inte har för avsikt att nyttja sin rösträtt kan B-aktien med andra ord vara att föredra.

En preferensaktie är ofta dyrare än en stamaktie men ger å andra sidan förtur till aktiens eventuella utdelning. Dock kan bolaget välja att inte ge någon utdelning.

Vad är en aktiekurs?

Aktiekursen är priset per aktie, och är ständigt varierande. Priset är beroende av vad en aktieägare är villig att sälja sina aktier för, och vad köparen är beredd att betala för aktien i fråga. Priset för de olika aktietyperna brukar skilja sig åt.

Skillnaden på aktiekurs och värde

Att bara stirra sig blind på aktiekursen, det vill säga priset per aktie, säger egentligen ingenting om företagets egentliga värde. Ett bolags aktiekurs bestäms av företagets totala värde delat med antalet utestående aktier. Med andra ord kan ett bolag vars aktier handlas till en låg aktiekurs vara mer värt än ett bolag vars aktier handlas till högre aktiekurs, om bolaget med den lägre aktiekursen har fler utestående aktier på marknaden.

Vilka risker finns med aktier?

Det finns flera risker med aktiehandel som du bör vara medveten om innan du investerar. Här är en översikt över några typer av risk:

Bolagsrisk. Bolagsrisk innebär att negativa nyheter som enbart påverkar ett specifikt bolag kan få aktiekursen att falla.

Branschrisk. Branschrisk påverkar alla företag inom en viss bransch. Ett politiskt beslut eller en nyhet som påverkar hela branschen, som en global skatt på en viss vara, kan leda till att aktiekurserna faller för alla bolag inom den branschen.

Landspecifik risk. Om du investerar i utländska aktier kan politiska händelser eller regeringskriser i det specifika landet påverka aktiemarknaden där negativt.

Marknadsrisk. Marknadsrisk är en händelse som påverkar aktiemarknader globalt. Exempel på detta är finanskrisen 2008 eller pandemin, som ledde till stora kursfall på alla marknader.

Valutarisk. När du köper utländska aktier utsätter du dig för valutarisk. Även om aktiekursen stiger kan du förlora pengar om valutan i landet där du investerat faller i värde jämfört med svenska kronan.

Likviditetsrisk. Likviditetsrisk innebär att det kan vara svårt att sälja aktier i ett bolag om det är liten handel i aktien. Du kan behöva sälja aktien med förlust om det inte finns tillräckligt med köpare.

Prisförlust. Aktiekurser rör sig ständigt och kan falla till lägre nivåer än vad du köpte dem för. En prisförlust innebär att värdet på dina aktier minskar, men den faktiska förlusten sker först när du säljer dina aktier till ett lägre pris.

Konkurs. Det värsta som kan hända är att företaget går i konkurs. I så fall blir dina aktier värdelösa och du förlorar ditt investerade belopp.

Så minskar du risken

För att hantera och minska riskerna med aktiehandel är det viktigt att sprida sina investeringar. Här är några strategier:

• Diversifiering: Genom att investera i olika branscher, bolag och länder kan du minska risken. På så sätt påverkas inte hela din portfölj negativt om en specifik aktie eller bransch går dåligt.

• Aktiefonder och investmentbolag: Ett enkelt sätt att få en diversifierad portfölj är att investera i aktiefonder eller investmentbolag, som sprider dina investeringar över många olika bolag.

• Månadssparande: Genom att spara regelbundet över tid kan du minska effekten av kortsiktiga kursrörelser.
  
  

Sammanfattningsvis är aktiehandel alltid förenad med risker, men med rätt kunskap och strategier kan du hantera och minska dessa risker för att skapa en stabil och långsiktig avkastning.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i aktier kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.