1. Se över hur mycket du kan spara

Börja med att sätta dig ner och gå igenom dina inkomster och utgifter. Detta är dels ett sätt att få insikt i din ekonomi och vad dina pengar spenderas på varje månad, men också för att se om du har onödiga utgifter som du faktiskt kan ta bort.

När du har gjort detta, har du förhoppningsvis en tydlig bild av hur mycket pengar du behöver för att leva och hur mycket du kan lägga undan i ett sparande.

2. Sätt mål för ditt sparande

Nästa steg är att se över vad du har för mål med ditt sparande. Men innan du börjar fantisera om härliga semesterresor och nya bilar, bör du börja lägga undan pengar i en buffert.

Först ut: Se till att du har en buffert
En buffert är ett skydd som hjälper dig att klara dig genom ekonomiska motgångar. Gick diskmaskinen sönder, eller visade det sig att vinterdäcken var utslitna? Vid sådana tillfällen är det skönt att ha en buffert att ta av. Om du inte redan har en buffert bör du, innan du fått ihop en bra buffertsumma, lägga den största delen av dina pengar på att just bygga upp din buffert.

När du har bestämt dig för hur mycket du vill lägga undan i din buffert, kan du börja se över vad du har för övriga sparmål.

Exempel på kortsiktiga sparmål: Utgifter som ligger nära i tiden, som att åka på en utlandsresa nästa sommar eller att köpa en bil inom ett år.

Exempel på långsiktiga sparmål: Utgifter som ligger längre fram i tiden, som att spara till sina barn eller till pensionen.

3. Bestäm vilken sparform som är bäst för dig

Utifrån vilken typ av mål du har med ditt sparande, kan du sedan välja sparform. En tumregel är, att ju närmare i tiden du behöver dina pengar – desto mindre risk bör du ta.

Sparkonto – för säkerhet och oförutsedda utgifter

Ett sparkonto har ofta ingen, eller relativt låg, ränta. Med andra ord växer sparandet på ett sparkonto främst när du sätter in pengar där. Det positiva med ett sparkonto är istället att det inte innebär någon risk – i alla fall inte så länge det finns en insättningsgaranti. Denna typ av sparform lämpar sig därför bra för ett buffertsparande, eller väldigt kortsiktiga mål där man inte har råd att börsen eventuellt går ner.

Fonder – för sparande på längre sikt

Ett långsiktigt sparande kommer att ha lång tid på sig att växa, men också för att återhämta sig från eventuella dippar under sparandets gång. På grund av detta lämpar sig fondsparande bra för ett långsiktigt sparande. Man riskerar lite mer än om man bara har pengarna på sitt sparkonto, men har å andra sidan mer att vinna.

För att kunna spara i fonder behöver du öppna ett konto som fungerar för just fondsparande, och det vanligaste är ett investeringssparkonto (ISK).

Spara i fonder till bättre villkor

Ge ditt fondsparande de bästa förutsättningarna för att växa genom att spara hos SAVR. Vi ger upp till 50% rabatt på fondavgifterna, och för vår genomsnittskund innebär det 287 806 kr extra* på 30 år.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

*Uträkningen är ett exempel som baseras på 30 års sparande på ISK till en genomsnittlig årsavkastning på 10 %. Våra sparare får en genomsnittlig nettoavgiftsrabatt på 36 % jämfört mot ordinarie avgifter för samma fonder. Återbäringen motsvarar ca 0,57 % per år av deras investerade kapital. I exemplet återinvesteras sedan hela denna återbäring årsvis. Avkastningen i uträkningen är en uppskattning baserat på hur börsen presterat historiskt, ska inte ses som en garanti för framtiden och tar inte hänsyn till eventuella skatteffekter.

Relaterade länkar
Vad är en fond?
Spara i fonder - så kommer du igång
Fondavgifter - så funkar det
Vad är ett investeringssparkonto (ISK)?