Bygg en utdelningsportfölj: en guide till utdelningsaktier

Vad är en utdelningsportfölj egentligen?

En utdelningsportfölj är, som namnet antyder, en portfölj som består av en samling aktier (eller i vissa fall även andra värdepapper) som lämnar utdelning till ägaren av dessa. Att sätta ihop en sådan portfölj grundar sig då till stor del på att hitta bolag vars aktier ger en rimlig utdelning i förhållande till bolagets vinst och därmed kontinuerligt tillför portföljen direktavkastning. En fördel här är om aktieutdelningen i sig växer över tid och utdelningen som erhålls återinvesteras för att främja effekten av ränta på ränta. Målet med portföljen är alltså att konstruera den så den består av aktier med god riskspridning och potential till att leverera ett stabilt inflöde av pengar (i form av utdelning).

Men vad utdelning och utdelningsaktier egentligen är samt hur utdelningar kan utgöra en grund för en investeringsstrategisk inriktning kommer vi att reda ut nu.

Vad är utdelning och hur fungerar det?

I samband med att du köper en aktie i ett bolag har du, som delägare i bolaget, rätt till en del av bolagets vinster. Detta med hänsyn till storleken på ditt ägande. Så när du investerar i ett bolag genom att köpa aktier i det väntar du dig givetvis att erhålla någon form av avkastning på din placering (helt enkelt att ditt investerade kapital är större vid tidpunkten då du väljer att sälja av ditt aktieinnehav i bolaget än vad det var då du köpte aktierna från början). Avkastningen härstammar då ifrån en kursökning i aktien eller utdelningar – alternativt både och. När det då gäller det sistnämnda så kan utdelning faktiskt ske på flera sätt. Ett bolag kan välja att genomföra en så kallad “sakutdelning”, exempelvis bestående av ett annat värdepapper (såsom aktier). Men vanligast är att utdelningen sker i form av en årlig kontant utbetalning från bolaget till aktieägarna – och det är också det vi kommer att förhålla oss till här.


I korta drag ser processen från beslut om utdelning till att den faktiskt sker ut som följer:

i) I samband med räkenskapsårets slut upprättar bolagen en årsredovisning och vet därmed hur pass stor årets vinst har blivit.

ii) Utifrån denna lägger styrelsen fram ett förslag kopplat till hur vinsten bör användas – exempelvis att en del ska delas ut till aktieägarna.

iii) Sedan ska beslut om detta förslag tas på bolagets årsstämma och om det fastslås så kommer utdelningen att ske enligt plan till registrerade aktieägare.


En vanlig period för utdelningar bland bolag på Stockholmsbörsen är under våren, då majoriteten av utdelningar sker. Detta betyder alltså att den utdelning du erhåller idag härstammar ifrån förra årets vinst. I bolagets utdelningspolicy kan du få en vidare indikation om deras övergripande mål för utdelningar och hur pass stor del av vinsten som avses delas ut – givet att den finansiella situationen tillåter.


När kommer utdelningen?

För att kunna ta del av utdelningen behöver du vara inskriven som aktieägare i företagets aktiebok. Aktieboken är bolagets register över utestående aktier och dess ägare. Detta måste du vara senast den dag då bolagets aktiebok stäms av, det vill säga på den så kallade “avstämningsdagen”. För att se till att det sker behöver du köpa aktien senast två bankdagar innan avstämningsdagen (på “sink-dagen” som inträffar före “X-dagen”) om aktieköpet ska hinna registreras hos bolaget och du ska hinna bli inskriven som aktieägare i bolaget. I praktiken innebär detta alltså att om du äger åtminstone en aktie vid det datum då avstämningsdagen infaller, så ska du få ta del av periodens utdelning på den faktiska utdelningsdagen.


I samband med aktieutdelningen kan det vara bra att reda ut innebörden av följande begrepp för att få en djupare förståelse om själva utdelningsprocessen:


Sink-dag (även kallad Ink-dag) = är den sista dagen som aktien handlas med, alltså inklusive, rätt till periodens kommande utdelning. Denna dag sammanfaller ofta med bolagets årsstämma. Skulle du sälja ditt innehav under denna dag går du miste om din rätt till utdelning.

X-dag = när X-dagen infaller dagen därpå handlas aktien utan rätt till periodens kommande utdelning och aktiekursen justeras vanligtvis därefter. “X” antyder här därmed att handeln sker “exklusive” utdelning. Väljer du att sälja ditt innehav denna dag så behåller du fortfarande rätten till utdelningen. Detta beror på att du inte kommer att ha hunnits skrivas ut som aktieägare till avstämningsdagen dagen efter i och med att det i Sverige tar två bankdagar innan en affär är helt slutförd och ett ägarbyte har skett.

Avstämningsdag = är den dag då bolagets aktiebok stäms av i syfte att fastställa vilka aktieägarna i bolaget är. Vid detta tillfälle måste du vara registrerad som aktieägare för att vara berättigad till kommande utdelning. När avstämningsdagen infaller kommuniceras ofta i pressmeddelanden eller dylikt från bolaget ifråga.

Utdelningsdag = Detta är dagen då själva utdelningen delas ut och bokas in på ditt konto där du har dina aktier.


Vilka typer av bolag lämnar utdelning och varför?

Det är långt ifrån alla bolag som lämnar kontant utdelning till sina aktieägare. Beslutet om utdelning grundar sig mycket på om bolaget genererar vinst eller ej. Men även om de bedömer att det eventuella vinstöverskottet kan användas på ett sätt som är mer gynnsamt för bolaget och dess aktieägare över tid (t.ex. genom att investera hela vinsten, eller delar av den, i verksamheten). Om ett bolag ger utdelning idag eller inte kan givetvis förändras över tid då utdelningen ofta är kopplad till historiska vinster.

De bolag som lämnar utdelning är vanligen mognare och lönsamma bolag vars verksamhet genererar vinst med intjäning samt kassaflöden som spås kunna hålla inom en överskådlig framtid. Dessa bolag tenderar att dela ut en större andel av vinsten då möjligheterna till att återinvestera vinsten för fortsatt tillväxt kanske inte är lika tydliga. Det skulle exempelvis kunna vara så att bolaget bedömer att värdet på det överskott som verksamheten genererar (och kan dela ut) inte maximeras i verksamheten. Mindre bolag som är i en tidigare fas av sin existens är däremot ofta i större behov av att investera eventuell vinst i verksamheten för fortsatt tillväxt. En effekt av detta är då att utdelning inte sällan uteblir helt och hållet eller att andelen av bolagets vinst som faktiskt delas ut är förhållandevis låg.

En faktor i beslutet om att fördela en del av vinsten på sina aktieägare kan vara att bolaget bedömer att de inte kan sätta vinstöverskottet i arbete på ett önskvärt sätt. Att behålla denna vinst i bolaget räknas då som en skuld till aktieägarna och överlikviditeten som uppstår kan i sin tur belasta nyckeltal om kapitalet inte sysselsätts. Det bästa för både bolaget och dess aktieägare är att uppnå en sund balans mellan vad som delas ut respektive behålls. Ytterligare en bidragande faktor till att utdelning sker kan vara att bolaget har genererat en ovanligt hög vinst föregående år eller att en affärshändelse har skett som resulterade i vinstöverskott, exempelvis i form utav en försäljning av någon del av verksamheten eller tillgång som tillhörde bolaget.

Hur fungerar skatten på utdelningar?

Skatt på svenska utdelningsaktier

Hur beskattningen av aktieutdelning fungerar beror på vilken kontotyp du har valt för din utdelningsportfölj.

Om du har dina aktier på ett investeringssparkonto (ISK) betalar du inte någon direkt skatt på mottagna utdelningar. Detta då investeringssparkonton schablonbeskattas årligen och även om själva värdet på utdelningarna tas upp i skatteunderlaget så räknas utdelningarna i sig inte som en insättning rent skattemässigt. Det tas alltså inte ut någon skatt vid utdelningstillfället, men kapitalunderlag stiger i och med att det totala värdet på kontot ökar (om inte uttag genomförs inom en viss period). Denna struktur gäller även om du har dina aktier i en kapitalförsäkring och erhåller aktieutdelning från svenska bolag (med säte i Sverige). Detta med hänsyn till vissa skillnader i kontotypernas villkor.

När det däremot gäller traditionella depåer så beskattas utdelningar enligt samma struktur som när realiserade vinster beskattas på kontot. Denna skatt uppgår till 30 % av utdelningsbeloppet och dras i samband med att utdelningen betalas ut. Det är alltså nettobeloppet som sätts in på depån.

Skatt på utländska utdelningsaktier

Beskattningen ser även annorlunda ut om den utdelning du erhåller kommer från ett utländskt bolag eller en aktie som är noterad i Sverige men har sin skatterättsliga hemvist i ett annat land. Här tillkommer en källskatt som tas ut för aktieutdelningar och som betalas till det land där det utdelande bolaget har sin hemvist i samband med att utdelningen sker. Hur stor denna är varierar med hänsyn till vilket beskattningsavtal Sverige har med landet ifråga. En vanlig procentsats är däremot 15 % (av utdelningsbeloppet). Detta är exempelvis fallet för amerikanska utdelningsaktier som är populära bland svenska investerare. En indikation om aktiens hemvist kan du få genom att kolla på aktiens ISIN-nummer, det vill säga om det börjar med “SE” för Sverige eller ej. Detta är dock ingen garanti och det finns flera fall där det inte gäller.

Även här påverkar kontotypen beskattningen som sker på utdelningar som betalas ut. Väljer du att ha dina utländska utdelningsaktier på ett investeringssparkonto betalar du, som innehavare av kontot och ägare till aktierna på kontot, först källskatt på utländska utdelningar. Din bank skickar sedan in kontrolluppgifter gällande den utländska källskatten till Skatteverket som beräknar vilken avräkning för utländsk skatt från den svenska skatten som gäller för dig.

Du får sedan tillbaka det uträknade beloppet året efter du mottog utdelningen. Här finns det däremot en begränsningsregel för hur pass stor del av den utländska källskatten som kontoinnehavaren kan få återbetalt. Du kan i detta fall inte få tillbaka mer källskatt än vad din schablonintäkt uppgår till. Är det så att du har ett underskott av kapital så begränsas avräkningen från Skatteverkets håll vanligen till 500 kr. Detaljerad information om detta finns att tillgå via Skatteverkets hemsida.

I en kapitalförsäkring är det istället försäkringsbolaget som juridiskt sett står som ägare till din aktier. Det är därmed försäkringsbolaget som hämtar tillbaka källskatten åt dig, men det kan ta ett tag (ibland ett par år). Här har du däremot möjlighet att få tillbaka hela den utländska källskatten som har betalats in, då någon begränsningsregel inte tillämpas. Med detta i åtanke menar därför många att en utdelningsportfölj som består av utländska utdelningsaktier gör sig bäst i kapitalförsäkring.

Om det är så att dina återfinns på en traditionell depå så dras källskatten på samma sätt i samband med att utdelningen sker. Här betalar du som innehavare av en depå totalt 30 % (med källskatten inkluderad) och kan därmed inte beskattas mer än vad den svenska kapitalskatten uppgår till. I praktiken innebär det för en depå att det rent skattemässigt inte spelar någon större roll om din utdelningsportfölj består av svenska eller utländska aktier.

Något som är viktigt att känna till här är Skatteverket medger en avräkning för utländsk källskatt med 15 % och lägger till 15 % i svensk skatt på den utdelning du har mottagit. Då detta sker oavsett storleken på den utländska källskatt du faktiskt har betalat så måste du själv ansöka om eventuell avräkning för den utländska källskatten i samband med din inkomstdeklaration för året (om den utländska källskatten överstiger 15 %).

Värt att tillägga när det gäller utländska utdelningsaktier är att det även finns en valutarisk (men samtidigt en valutapotential) kopplat till ditt innehav. Detta givet att aktierna handlas i andra valutor än SEK.

Vad händer med bolagets aktie efter utdelningen?

När aktien handlas exklusive rätt till utdelning (det vill säga, på “X-dagen”) så ska aktiekursen i teorin justeras med motsvarande belopp som delas ut, allt annat lika. Utdelningen räknas helt enkelt bort från aktiekursen. Detta då utdelningen i sig är kontanta medel som transfereras från företaget till aktieägare utan att något direkt värdeskapande sker i processen. I praktiken kan det däremot vara så att aktiekursen till synes inte reflekterar denna utdelning, vilket då kan bero på andra faktorer som påverkar aktiens kursriktning.

En fråga som kanske uppkommer i samband med detta är då; om nu bolaget delar ut ett visst belopp per aktie och aktiekursen sedan ska falla med motsvarande belopp, är detta inte då ett slags nollsummespel? Det vill säga att du äger en aktie vars värde sjunker med summan av utdelningen och får kontanta medel i gengäld. Det centrala i den här frågeställningen är vad du gör med din utdelning som kan skapa värde i längden. Väljer du exempelvis att återinvestera hela, eller delar av, den utdelning du erhåller (t.ex. genom att köpa flera utdelningsaktier) bidrar du till fortsatt tillväxt i portföljen och spär på ränta på ränta-effekten. Vad som skulle kunna ses som en nollsummeeffekt från bolagets håll vid utdelningstillfället behöver därmed inte vara det för dig som investerare om pengarna sätts i arbete.

Nyckeltal för utdelningsinvesterare

I jakten på utdelningsaktier är det hjälpsamt att känna till följande nyckeltal som utgör grundpelare i en utdelningsstrategi. I tillägg till detta kan det även vara en god idé att följa företagets vinstutveckling och deras fria kassaflöde över tid.

Direktavkastning

Direktavkastning = Utdelning per aktie / Aktiekurs

Direktavkastning anger utdelningens storlek i förhållande till aktiens pris. Ju högre denna kvot är, desto högre är själva utdelningen på dina investerade pengar. Detta ger ett procentuellt uttryck för den andel av ditt investerade belopp som återbetalas årligen. Till skillnad från utdelningen, som vanligen fastställs årligen, så är aktiekursen en rörlig komponent som kontinuerligt förändras på börsen. Detta betyder i sin tur att direktavkastningen i hög grad påverkas av det rådande priset på aktien. Mer specifikt så stiger direktavkastningen i aktien om aktiekursen sjunker och omvänt så sjunker aktiens direktavkastning om aktiekursen istället stiger.

Något som däremot är viktigt att tänka på när det gäller direktavkastning är att en hög direktavkastning inte per automatik behöver vara bra. Om direktavkastningen är noterbart hög (> 10 % skulle kunna vara en riktlinje) är det klokt att undersöka varför bolaget kan dela ut så mycket av sin vinst. Med alltför hög direktavkastning kommer en risk för att denna kan behövas sänkas i framtiden om bolagets vinster inte håller samma nivåer. Den höga direktavkastningen kan även ha påverkats av att en extrautdelning har skett i bolaget (t.ex. från tillskott av kapital efter en försäljning eller avknoppning) och som inte kommer att ske varje år.

Men det kan även bero på att aktiens kurs har fallit kraftigt, vilket isåfall skulle kunna tala för att marknadens förväntningar på bolaget kanske inte är lika starka framgent. Det är därför bra att undersöka orsaken bakom en akties höga direktavkastning för att bedöma om man tror att nivån är motiverad och kommer att vara hållbar på lång sikt.

Exempel – Direktavkastning
Låt oss säga att du investerar i ett bolag som har beslutat att dela ut 10 kronor per aktie och att aktien ifråga just nu handlas till en kurs på 200 kronor. Det skulle då innebära att aktiens direktavkastning i detta fall blir: 10 / 200 = 0,05 = 5 %.

Utdelningsandel

Utdelningsandel = Utdelning per aktie / Bolagets vinst per aktie

Utdelningsandelen visar hur pass stor del av bolagets vinst som delas ut till dess aktieägare. Denna andel kan vara mellan 0 och 100 (%), vilket i dessa extremfall skulle innebära att ingen utdelning sker alls respektive att hela bolagets vinst som står till förfogande att delas ut faktiskt skiftas ut. Allt därutöver (> 100 %) sker isåfall utanför årets vinstmedel.

Det man bör beakta gällande ett bolags utdelningsandel är framförallt hur mycket av bolagets vinst som faktiskt delas ut och om denna andel bedöms vara hållbar med hänsyn till bolagets framtid. Vanligen tenderar utdelningsandelen att vara högre bland mogna och större bolag på börsen som präglas av förhållandevis starka balansräkningar. Om ett bolags utdelningsandel anses vara noterbart hög (uppemot 70-80 %) kan det finnas skäl för att ifrågasätta om vinsterna i bolaget är så pass stabila och jämna att denna andel kan upprätthållas över tid. Något som är viktigt att försäkra sig om är att utdelningsandelen inte överstiger 100 % då detta innebär att utdelningen är större än vinsten och att extra kapital måste tillföras på något sätt. Det kan även vara till hjälp att se över, och följa, bolagets utdelningspolicy för att bilda sig en uppfattning om deras tankar kring utdelningens storlek.

Exempel – Utdelningsandel
Om ett bolag exempelvis har genererat en vinst motsvarande 15 kronor per aktie och beslutar sig för att 7,5 kronor per aktie ska delas ut till sina aktieägare, så innebär det att bolagets utdelningsandel uppgår till: 7,5 / 15 = 0,5 = 50 %.

Utdelningstillväxt

Utdelningstillväxt (om förändringen är > 0) = (Årets utdelning - Föregående års utdelning) / föregående års utdelning

Detta nyckeltal hänvisar till den procentuella förändringen för utdelningarna över tid. Det är alltså ett mått på hur mycket bolagets utdelningar ökar år över år – givet att förändringen överstiger 0. Här är man ute efter att analysera trenden för bolagets utdelning. Hur denna har sett ut historiskt och om det är ett växande, avtagande eller stagnerande mönster som kan uttydas.

Det ska givetvis tilläggas att historiken inte är någon garanti för framtida trender och att en förutsättning för stigande utdelning är att även bolagets vinster i längden fortsätter stiga. Både utdelningspolicyer, marknadslägen och bolagens förmågor att kunna upprätthålla utdelningar är faktorer som kan förändras. Däremot kan det historiska mönstret vara en indikation på hur det kan komma att se ut framöver och huruvida bolaget ifråga värdesätter just aktieutdelning eller ej. Ett bolag som kontinuerligt har lyckats höja sin utdelning över en längre tidsperiod skulle kunna tänkas kvalificera sig som en bra kandidat i en utdelningsportfölj.

När det gäller justeringen av utdelningens riktning så kan det ha ett viss signalvärde. Ett bolag vars utdelning uppvisar en stigande trend säger något om dess tillstånd och i kombination med bland annat en god direktavkastning så kan bolaget erhålla en slags kvalitetsstämpel ur marknadens synpunkt. Att då sänka, eller i värsta fall ställa in planerade utdelningar, kan sända en negativ signal till marknaden som tolkar detta beslut som att utvecklingen av bolagets verksamhet nu är sämre än tidigare och därmed reagerar i enlighet med detta.

Vissa utdelningsinvesterare kan till och med väga in denna signal vid säljbeslut. På samma sätt kan däremot en höjd utdelning (och framförallt ihållande höjningar) kommunicera det motsatta. Det är viktigt att ha i åtanke att det även kan finnas goda förklaringar till eventuella trendbrott i bolagets utdelning. För utdelande bolag är det därför ofta en fördel om utdelningstillväxten kan hålls förhållandevis jämn och eventuella perioder av antingen bättre eller sämre vinstutveckling vägs in proaktivt i kalkylen så att förändringar sker gradvis (även kallat “dividend smoothing”).

Exempel – Utdelningstillväxt
Om ett bolags utdelning i år uppgår till 5,5 kronor per aktie och den föregående år uppgick till 5 kronor per aktie är utdelningstillväxt mätt över denna period: (5,5 - 5) / 5 = 0,1 = 10 %.

Vad är bra att känna till när man bygger en långsiktig utdelningsportfölj?

Olika typer av utdelningsaktier

När man konstruerar en långsiktig utdelningsportfölj är det viktigt att själva utdelningsstrategin bygger på en diversifierad portfölj. Detta genom att sprida riskerna med hänsyn till utdelningarnas ursprung, så att dessa inte kommer ifrån ett och samma bolag eller en viss typ av bransch (som exempelvis kanske är extra känslig för konjunkturrörelser).

Några gemensamma särdrag som kan vara bra att ha i åtanke när du bygger en utdelningsportföljer är att hitta utdelningsaktier som; uppvisar en stabil utdelningstrend (som allra helst är stigande, men åtminstone inte sjunkande), har en sund utdelningsandel och direktavkastning (där man säkerställer att det finns vinstmedel att dela ut och att utdelningen framförallt inte överstiger vinsten) samt gärna har en diversifierad och välbeprövad intjäning (t.ex. att bolaget har intäkter från flera produkt- och kundsegment, är konkurrenskraftigt och i en relativt stark marknadsposition).

Något som kan tilläggas när det gäller just riskspridning inom utdelningsportföljer är att det även finns ETF:er (börshandlade fonder) som lämnar utdelning till sina andelsägare. Detta innebär är du då kan ha redan sammansatt samling av värdepapper i din portfölj och få utdelning som andelsägare i fonden.

Nedan kommer vi att kolla på tre olika kategorier av utdelningsaktier som tillsammans kan anses balansera en utdelningsportfölj:

i) Preferensaktier – kan ses som en slags blandning mellan en aktie och en obligation. Det är en aktie med villkor som liknar strukturen för räntebärande instrument, såsom obligationer. Preferensaktier ger en fast utdelning och företräde till utdelning framför vanliga stamaktier. Däremot är utdelningen fastställd i förväg, vilket begränsar möjligheten till avkastning. Dessa tenderar ofta att vara mer stabila och mindre volatila än vanliga stamaktier, allt annat lika.

ii) Utdelningshöjare – Detta är aktier i bolag som kontinuerligt höjer sin utdelning år efter år. Ofta kan det vara så att nivåerna på direktavkastningen i dessa aktier är lite lägre men med en potential till höjning, sett till utdelningsandelen, historiskt utdelningsmönster och utdelningspolicy. Ibland talar man här om begrepp som “Dividend kings” (bolag som årligen har höjt sin utdelning under minst 50 års tid) och “Dividend aristocrats” (bolag som årligen har höjt sin utdelning under minst 25 års tid).

iii) Högutdelare – Vad som kännetecknar högutdelare är att en stor del av bolagets vinst går till utdelning (hög utdelningsandel). Här tenderar även direktavkastningen att vara hög men mer osäker, givet den den högre utdelningsandelen. I och med de högre nivåerna på direktavkastning som föreligger så kan det i många fall vara så att vidare höjningar bör anses mer osannolika.

Vikten av återinvestering

För att stärka utdelningsportföljens förutsättning till att växa över tid är det mest fördelaktigt att återinvestera den utdelning som portföljen genererar. Återinvesterade utdelningar innebär nämligen i praktiken att kommande års utdelningar kan öka i takt med att portföljen fylls på med fler aktier som ger rätt till utdelning. Är det dessutom så att bolagen du köper in dig i har en tendens att höja sina utdelningar år efter år så blir tillväxtpotentialen ännu större. Över tid har detta beslut en stor inverkan på den framtida ränta på ränta-effekten i din portfölj.

Denna effekt blir påtaglig om breda Stockholmsbörsen inklusive återinvesterade utdelningar (OMX Stockholm Gross Index, OMXSGI), respektive exklusive återinvesterade utdelningar (OMX Stockholm Price Index, OMXSPI), ställs mot varandra. Det som blir tydligt då är att OMXSGI vittnar om att återinvesterade utdelningar står för en noterbar del av börsens totala avkastning (där både kursutveckling och utdelning inkluderas). Något som i sin tur talar för att återinvesterade utdelningar kommer att ha en stor inverkan på din portföljs utveckling om du investerar i, och återinvesterar utdelning från, svenska utdelningsaktier.

För- och nackdelar med en utdelningsstrategi

Precis som med många andra investeringsstrategier så finns det både positiva och negativa aspekter att ta i beaktning. Även inom denna strategi kan flera inriktningar tas, exempelvis genom en huvudsaklig exponering mot utdelningsaktier som har en hög direktavkastning idag, en stabil utdelningstillväxt eller en gedigen utdelningshistorik. Dessa kan även kombineras.

På ett övergripande plan finns det däremot ett par för- och nackdelar som är värda att belysa här:

Fördelar:

  • Utdelningar tillför regelbundna kassaflöden till din aktieportfölj och skapar en flexibilitet genom att du kan placera om pengarna som delas ut på det sätt du anser bäst för dig och din portfölj. Exempelvis kanske det utdelande bolaget för närvarande kan anses vara för högt värderat för att utöka ditt nuvarande innehav eller så kanske det finns något annat bolag som upplevs mer intressant att återinvestera pengarna i.
  • Det är en investeringsstrategi som är förhållandevis enkel att både förstå och tillämpa i praktiken. Bolag som lämnar utdelning kan dessutom vara en indikator för att de genererar vinst i verksamheten och eventuellt befinner sig i en mer mogen fas. Det skulle i sin tur kunna tala för att en utdelningsbaserad investeringsstrategi även är lämplig för mindre erfarna investerare som vill undvika att investera i marknadens mest riskfyllda “förhoppningsbolag”.
  • Utdelningstrender tenderar att vara trögrörliga som en effekt av att bolagens utdelningar inte förändras lika snabbt som deras vinster och kursutveckling på börsen. Förutsägbarheten i utdelningarna skulle därmed kunna ge investerare ett slags lugn under tider då aktiekurser är volatila och börsen svänger kraftigt.

    Att dessutom investera i bolag vars aktier har uppvisat en stabil historisk utdelningstillväxt kan agera lite utav en stötdämpare vid börsnedgångar. Detta då högkvalitativa bolag med starka underliggande verksamheter och goda finansiella förutsättningar sannolikt kan fortsätta att lämna utdelningar genom tillfällig osäkerhet. I synnerhet om de har som policy att premiera utdelningar och därtill gärna ser att utdelningen växer år över år.  
  • En utdelningsstrategi skulle kunna öka investerares långsiktighet på börsen. Detta i och med att aktieägare inväntar utdelning från bolagen som ofta kommer sker årligen. Om man köpt en aktie och vill ta del utdelningen från denna är det inte otänkbart att man behåller denna i sitt innehav även genom tider då aktiekursen, eller börsen i stort, anses skakig. På så sätt kanske man undviker att sälja sitt innehav i bolaget när aktien faller. Självklart måste detta beslut vara motiverat, sett till övriga faktorer som påverkar bolaget i längden.  

Nackdelar:

  • Ett isolerat fokus på hög direktavkastning kan innebära att man gör ett visst avkall på hög avkastning i form av stigande aktiekurser och att totalavkastningen (avkastning från både utdelningar och kurstillväxt) för portföljen indirekt nedprioriteras. Detta för att jakten på en väldigt hög direktavkastning kan leda till investeringar i bolag vars tillväxtpotential inte är lika stor (givet att dessa bolag tenderar att vara i en mognare fas och kanske redan har gjort en större tillväxtresa).

    Det kan även vara så att man letar sig till aktier vars kurs har fallit kraftigt, vilket i sin tur kan grunda sig på något fundamentalt problem med exempelvis bolagets affärsmodell eller finansiella situation. Om dessa kursnedgångar tycks vara mer “bestående” av motiverade skäl så ökar risken för att bolagets utdelning kommer avta, eller till kanske slopas, framgent och man kan då hamna i en slags utdelningsfälla.
  • Strategier som baseras på utdelning kräver tålamod och passar den som är ute efter en mer långsiktig strategi. Det beror på att utdelningar, som huvudsaklig avkastning i strategin, oftast inte utbetalas tillräckligt frekvent. Man brukar säga att investering på börsen inte är ett sprintlopp, utan ett maratonlopp – men parallellt med detta existerar det många kortsiktiga investeringsstrategier. För den kortsiktige investeraren kan det då istället vara viktigare att bolagens vinster återinvesteras till förmån för tillväxt och att potentialen för stigande aktiekurs är större.
  • Utdelningar i sig, det vill säga det återkommande inflödet av pengar, kan ha en psykologisk effekt på investerare. Det skulle kunna skapas en positiv känslomässig koppling till utdelningar och deras mätbara egenskaper som gör att själva värdet av en hög direktavkastning och löpande betalningsflöden överskattas. Detta skulle då kunna anses vara negativt om det leder till att man bortser från portföljens totalavkastning och samtidigt upplever dessa utdelningar som garanterade.
  • Det kan finnas en risk för att investerare förbiser grunden till bolagens möjlighet att lämna utdelningar över längre tidsperioder – nämligen bolagens kassaflöden och vinster i verksamheten. Ur ett kortsiktigt perspektiv skulle ett bolag kunna lämna utdelning till sina aktieägare i form av lånat kapital, men det skulle vara förödande i det långa loppet.

Kan man leva på sin utdelningsportfölj?

En vanligt förekommande fråga är om man kan leva på sin utdelningsportfölj. Det korta svaret här är att det absolut är fullt möjligt. Däremot kan det kräva en del kapital från investerarens håll. Enkelt förklarat skulle man nämligen kunna säga att möjligheten till att kunna leva på sin utdelningsportfölj i viss mån grundar sig på din levnadsstandard och dina kostnader som är kopplade till denna. Du måste här utvärdera hur pass mycket kapital du behöver för att kunna möta dina levnadsbehov. När du räknar på vad dina månatliga utgifter uppgår till är det viktigt att din kostnadsuppskattning är realistisk, alternativt att du tar höjd ett belopp som du själv vet med dig att du vill leva på i framtiden. Målet här är ju som sagt att faktiskt kunna leva på den passiva inkomst som portföljen löpande genererar.

När detta belopp är fastställt så multiplicerar du det med 12 (för att omvandla det till en årlig kostnad) och dividerar det därefter med din portföljs förväntade årliga direktavkastning. Utfallet av detta är då, allt annat lika, den summa som du behöver för att kunna täcka dina levnadskostnader och det kan uttryckas på följande sätt:

Kapitalbehov = Kostnader på årsbasis/förväntad årlig direktavkastning

Låt oss exemplifiera detta och utgå ifrån att dina månatliga kostnader uppgår till 20 000 kronor per månad samt att du förväntar dig en årlig direktavkastning på 5 %. Kalkylen för detta kommer då att se ut såhär*:

Kapitalbehov = (20 000*12) / 0,05 = 4 800 000 kr.

*Denna kalkyl tar inte hänsyn till effekter av varken skatt eller inflation. Därtill innebär detta att utdelningen som erhålls tas ut istället för att återinvesteras för fortsatt tillväxt.


Disclaimer
”Investeringar sker på egen risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras i aktier kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att man får tillbaka hela det insatta kapitalet. Innehållet på denna sida har ett utbildande syfte och ska inte betraktas som finansiell rådgivning eller uppmaning till investeringsbeslut.”

Maximera ditt fondsparande

Halvera dina fondavgifter
Välj bland över 1 600 fonder
Insättningsgaranti & Investerarskydd
Kom igång på under 3 minuter med BankID